onsdag 25. november 2020

Min utvikling innen project life - DT Monica

 I 8 dager no i november skal vi i teamet vise vår utvikling innen PL. I dag er det eg DT-Monica som skal si noe om hvordan eg har utvikla meg fra eg starta. Eg er i grunn litt usikker på når det heile starta, men som med mange andre innen denne hobbyen så har eg fra eg var liten alltid hatt interesse for klistremerke, billetter, brosjyrer og andre ting for å pynte bøker og album. Det er over 30år siden eg hadde min første Posca tusj til å skrive/skrible på svart kartong hvor eg limte inn bilder. 

Eg startet med å lage kort, deretter ble det både poser, esker og LO. PL var liksom ikkje noe eg skulle starte med... men det blei no til at eg prøvde det og 😊. I starten var eg veldig usikker på hva eg skulle kjøpe av både pynt og utstyr til å begynne med. Det var veldig rart å gå fra lag på lag, med bruk av 3D-tape og lage dybde på ting til å gå til flatest mulig med pynt og kort for å få PL-kortene i lommene. Så det ble mye spørsmål til andre PL’ere, hva skal eg kjøpe? Hva trenger eg? Samtlige svarte det samme; omtrent ingenting, for du har mye som kan brukes men lommer trenger du. Samtlige sa til meg at eg ikkje måtte kjøpe corekit, men eller satse på små pakker med kit. For med corekit ville eg bli lei kortene, ikkje klare å bruke opp osv. Men hørte eg på erfarne PL-damer? Neida, her måtte det handles både corekit, mindre kit, masse lommer i ulike design, pynt i «bøtter og spann» for det kunne vel ikkje være sååå vanskelig å bruke opp alle kortene? Kremt.... det enda opp med 4 corekit (som knapt er brukt kort fra), mange kit i ulike design/tema hvor noe er brukt og andre ligger i pakken. For lommer så har eg sikkkett utvalg av alle designene som er på lommer. 

Etterhvert som eg hadde laga noen sider, så innsåg eg jo at det fint gikk fint å lage PL-kortene selv, enten om en brukte rester fra mønsterark, kvite kort som en laga bakgrunnen selv både med maling/spray, embossing, stempling, diescut eller hva det skulle være. Kun fantasien som stopper en! Ikkje minst så kan en lage egne kort med å klippe ut detaljer fra ferdige PL-kort. Med tida har eg innsett at PL-kort kan brukes på både kort og LO også. Så mulig det er håp om å få brukt opp alt (en gang i tida). 

Bildene under her er en liten kavalkade over det eg har laga. 


Denne siden er eg veldig godt fornøyd med. Laget kortene selv og fremhever og virkelig gir stemning til bildene. 


Her har eg brukt kort fra kit, det eg liker absolutt best her er filmrullen fra Tim Holtz i tillegg til alfabet stickers som er brukt på hver av statuene. 


På denne sida så er det minstejenta som har lagt med maling på ett ark, som eg laga til PL kort. Enkelt pynta med stempeltrykk og washitape. 


Her er bildene veldig fargesterke og eg har virkelig kjørt på med samme fargene på selvlaga kort. Pynten tar opp fargene i bildene, men litt gull her og der. Trepynt og diecut i tillegg til dotter som pynt. 


På denne sida ville eg fremheve bildene og stemningen i bildene. Kortene er laga av mønsterark som tar opp igjen fargene/materiale som er på bildene. Her er det kun pynta med «blanke» klistremerke i tillegg til stickers fra Tim Holtz. På disse bildene må en nesten lete etter pynten, siden farger og tema står heilt i stil til bildene. 

Igjen har eg latt bildene være i fokus her, fargene på pynten tas opp igjen i fargene på bildene. Mønsterark fra Maja Design i tillegg til diecut og trepynt. 


Nok ei side med lite tekst, men bildene er i fokus. Pynt tar opp farger i bildene, kortene er laget av mønsterark. 



Denne sida er en av dei første eg laga. Mye bilder og trepynt. 

Denne sida er litt ulik dei andre, for her har eg klipt en del av pynten fra andre PL-kort. Trepynt går igjen. 

Eg måtte se en ekstra gang på denne sida, men her har eg blanda både ferdige kort, men pynt klipt til fra andre kort. Også brukt stempel som en kan tru er ett originalt kort. 


Denne sida viser kanskje min største endring, at eg har sett at det fint går å bruke kort med store eks.vis kort med tall og mønster uten at det har noen direkte sammenheng med tema på bilder. 



Dette var det eg hadde i forhold til mi utvikling. Føler stilen min er den samme, at eg stort sett bruker den samme pynten som trepynt, stempeltrykk, diecut og washitape og at bildene er i fokus. 


Til vi sees neste gang, ta vare på deg og dine! 


Klem DT-Monica. 


tirsdag 24. november 2020

Min utveckling inom Project Life - DT Marit

Hej!
Under 8 dagar nu i november visar vi DT i Project Life i Norge upp hur vi utvecklats under åren.
Idag är det jag DT-Marit som skall berätta om min utveckling inom Project Life.
Vi har ju alla varit nya någon gång och jag skall idag berätta hur det kom sig att jag började med PL och hur jag utvecklats och ändrats genom åren.

Jag har fortfarande väldigt starka minnen av de första PL-sidorna jag såg på en scrapträff. Ett album i blått skapat med Maja Designs skärgårdsliv. (Anita, ditt vackra album är en av anledningarna till att jag började med PL)
Eftersom jag älskar att dokumentera och tar mycket foton så kände jag att detta kanske var något för mig. Jag hade innan mest gjort kort och en och annan LO, men detta kanske verkligen var min grej.
Så jag köpte ett album och plastfickor och våren 2014 var jag igång. Formatet jag valde var 12*12.

Jag mindes också andra scrapträffar då jag sett de med PL sitta och bläddra bland sina fina PL-kort och flairs, prydligt sorterade i boxar och lådor och just ordning och reda är något jag gillar. Prydligt uppsorterat.

Så väldigt snart köptes det PL-kit efter PL-kit och massa smarta förvaringsboxar. Jag hade nog ingen tydlig plan, men kände direkt att vecka för vecka var inget för mig. Jag skulle bara bli stressad. Så jag tog några bilder från vår resa till New York 2013 och började skapa.

Detta är min allra första PL-sida.

Jag skapade helt utan plan. Någon dokumentation fick jag aldrig till och detta är sidor jag aldrig slutförde. Bilderna hade en kollega redigerat åt mig i sin dator så de skulle vara extra fina. Jag insåg ju snart att det skulle jag aldrig orka med i längden.

Ganska snart bestämde jag mig för att 2014 fick bli mitt startår och att jag skulle göra för speciella händelser, resor osv.

Jag köpte en Selphy-skrivare för att kunna printa foton själv, fick en gammal skrivmaskin från mamma för att kunna skriva text på mina PL-kort. Att skriva för hand var aldrig aktuellt för mig då jag skriver så illa. Jag gillar inte min egen handstil helt enkelt.
Samtidigt så köpte vi vår husbil och det fick bli den riktiga starten för mitt PL.


Här använde jag färdiga PL-kort och rundade hörnen på mina foton. Jag använde också appen Rhonna Designs och skrev text och la dit dekorationer på mina foton.

2014 var min mans släkt med i "Allt för Sverige" och jag skapade en sida från inspelningen vid amerikanernas ankomst till Malmö. När jag nu i efterhand såg den här sidan så kände jag mig faktisk väldigt nöjd med den och insåg att jag har mycket PL-kort från det här kitet kvar. Det är Becky Higgins Heritage Edition. Kanske dags att plocka fram det igen.


Från sommarsemestern 2014 blev det mycket färdiga PL-kort och rundade hörn. Jag blandade friskt med PL-kort, washitejp, wood veeners, olika texter, stickers. Stämplade kors och tvärs. Testade allt jag hade. Jag ryser när jag ser den här sidan. Så brokig och stökig.


Däremot blev är jag mer nöjd med denna. Jag gillar ju det stilrena.


Jag skall ju tillägga att jag sommaren 2014 åkte runt i Europa med husbilen. Bland packningen fanns mitt album, alla mina PL-kort, min Selphy-skrivare och lite andra välbehövliga verktyg. 
Jag skapade inte en enda sida, skrev inte ens ut något foto. 
Sedan dess har pysselgrejerna fått stanna hemma och jag ägnar mig möjligen åt att planera vad som skall finnas på mina sidor.

Skapandet fick därför fortsätta när jag kom hem från semestern. Jag tyckte att det ibland var svårt att få till det med skrivmaskinen på PL-korten så jag skrev i Becky Higgins-appen och printade ut på min Selphy-skrivare. Så här i efterhand kan jag ju säga att jag är mindre nöjd med den här sidan. Men man måste ju testa.


Januari 2015 åkte vi till Thailand på semester. Vid det här laget hade jag redan tröttnat på alla mina PL-kort. Det var så svårt att få till dem med färgerna i mina foton. Jag hade också sett flera fina PL-sidor med vit kant runt fotona. Bl.a. inspirerades jag av sidor som Malin Ellegaard gjort. Jag hade också köpt massa nya stämplar med res-tema från Technique Tuesday.
Mitt skapande gick här in i ett nytt skede. Jag valde raka hörn och foton med vit kant. Jag började också skriva min text med min Silhouette Cameo och Becky Higgins Grid card blev en favorit.




När jag ser dessa sidor känner jag att det nog är dags att börja skriva text på Cameon igen. 
Jag blev vid den här tiden DT för Project Life i Norge vilket har medfört att jag faktiskt kommer någonstans i mitt album.

Eftersom jag gillar det stilrena och när det matchar så började jag använda mycket mönsterpapper att skapa PL-kort av. Maja Deisgns papper blev snabbt en favorit till detta.
Här är en dubbelsida som jag själv är väldigt nöjd med och som också fick mycket läsningar i bloggen. Stämplarna från Technique Tuesday är med även här.
Där finns också en instruktion till hur jag gör när jag skriver text med hjälp av PixScan mattan på Cameon.
https://projectlifeinorge.blogspot.com/2016/05/mopedtur-i-thailand.html

När jag inte använde mönsterpapper så blev det mycket Becky Higgins Grid Cards. Eftersom jag älskar mina distresser och stämplar så har jag använt dessa mycket i mitt PL. Här är en typisk distress-sida där jag färgat in korten för att matcha fotografierna. Denna gjorde jag våren 2017.

En liknande sida från hösten 2018. Här med vita albumblad som bas och sedan distresser med stenciler och stämplar från Technique Tuesday.

Ibland hittar jag på något annorlunda, speciellt om det är en speciell händelse. När jag gjorde nedanstående sida så köpte jag papper just för att matcha fotografierna. Jag blev väldigt nöjd med hur den här dubbelsidan blev. Av alla mina blogginlägg hos Project Life i Norge så är den här den mest populära med över 1300 läsningar.
https://projectlifeinorge.blogspot.com/2017/11/love-is-in-air.html


Ibland blir det lite mer udda och jag jobbar med svarta albumblad och Distress Oxide, som på den här sidan som jag gjorde 2019 från en kväll i Paris.

Det mest galna jag gjort var nog ändå när jag 2019 skar ner en LO i småbitar för att få in den bland mina PL-fickor.

Efter att nu hållit på med PL i 6,5 år så skulle jag nog ändå säga att det är med vita kanter på mina foton och när jag hittar ett passande mönsterpapper som jag trivs bäst. Dekorerar sedan lite sparsamt. Nedanstående sidor är nog ganska typiska mig. Maja Design papper igen. 



Eller när jag spinner vidare på ett tema och får jobba med mina distress för att få rätt färger, kanske t.o.m. färglägga ett passande motiv.


Slutligen, min absoluta favorit. Jag hade ingen aning om när jag påbörjade sidan att den skulle bli så bra. Det här är enligt mig själv den bästa sidan jag gjort, den jag är allra mest nöjd med. Och ändå är den är inte typisk mig på något sätt. Visst är det konstigt? Visserligen stilren, men inga vita kanter på fotona, mycket mer färg än vad jag brukar ha osv. 
Det som gjorde det hela ännu bättre var att jag fick en kommentar på Instagram från Trabiword trabisafari i Berlin. De skrev att de var glada att det fick vara del av en så fin scrapbooking sida. Det var kul.


Slutligen. Så kul att titta tillbaka och minnas och se vilken utveckling som skett. Än finns mycket att jobba på och utvecklas inom. Men jag är så glad att jag började med PL där 2014.
Det jag tar med mig efter att tittat igenom mina album igen är att det nog är dags att börja skriva text på Cameon igen och att leta fram Heritage kitet. Sedan är det ju det där med de vita kanterna. Jag har testat utan igen, och även om jag är nöjd med sidan här ovan så är det med vita kanter jag trivs bäst. 
Formatet 12*12 har jag behållit och trivs med.

Jag vill också passa på att tacka er som fick mig att börja med detta. Anita Svensson, Anna Pohl, Emmeli Ahlander, Renate Andersson, Whitney Svensson mfl. Project Life var det bästa som hänt mig.
Jag vill också passa på att tacka Helene Aldeborg som drev Scrapfabriken då jag började med PL. Du var så hjälpsam med allt som behövde köpas in och jag saknar dig och din butik så mycket.


Tack för ni tog del av min story!
Lämna gärna en lite kommentar vilken av mina sidor ni gillar bäst.

/DT-Marit 


Följ oss på Instagram: projectlifeinorge eller mig på marit_pysslar.

mandag 23. november 2020

Min utvikling innen project life - DT-Annelen

I 8 dager no i november skal vi i teamet vise vår utvikling innen PL. Idag er det eg DT-Annelen som skal vise kordan eg har utvikla meg. Eg føler meg fremdeles som nybegynner, veldig usikker på når eg begynte med PL. Eg begynte med å lage Layout og var ganske bestemt på at PL skulle eg ikkje begynne med.... Men så var eg på eit treff kor eg meldte meg på eit kurs, berre for å sjå kva det gjekk i, kanskje det er ca 5 år sidan det kurset... Etter kurset tok det ei stund før eg begynte skikkelig med project life. 

Det endte opp med at eg kjøpte nokre små kit og nokre core kits... Idag har eg altfor mykje og eg bruker ikkje halvparten ein gong....

Eg fant ut at eg likte å lage PL, det er ikkje alle bilder som passer til ein LO og der følte eg at PL var midt i blinken. Her kunne eg få med meir bilder som eg hadde lyst å ha med for å få ein heilhet på sida.  

Trur desse sidene er blant dei først eg lagde... Lite av alt på desse sidene her. På side to fant eg aldri kort som passa til bildene. Så der lagde eg mine egne kort med stensiler og distress ink og digistempel... Det tok litt tid før eg gjorde det igjen. Desse er i frå 2016



Så er det nokre sider eg har kombinerer LO og PL, det faller heilt naturlig for meg å gjere sidan det var Layout eg begynte å lage. Nokre bilder må eg berre ha på ei side for seg. Men eg ser jo no at på den siste sida, der må eg bytte ut eine bilde på PL sida. LO'en blei laga for nokre år sidan, og PL sida i år. Eg hadde glømt at eg lagde ein Layout med samme bilde



Eg har jo og funnet ut at det går fint an å lage sine egne pl kort. Då kan du lage dei slik du vil og at dei passer perfekt til bilda

Lika og at sidene er heilt enkle, her er to sider som er lite pynt på. Når eg begynte følte eg alltid at det var vanskelig å pynte, tenkte ofte at det burde vore meir pynt... Blei aldri fornøyd.. Men så fant eg ut at enkelte sider trenger ikkje all verden med pynt. 


Eg har og funnet ut at det ikkje er farlig å klippe i bildene. 

Eg har aldri laga PL kronologisk, eg har begynt på så mange reisesider og ingen av turane er komplette enda. Så der håpa eg at eg får ei utvikling... Så no i desember har eg tenkt å prøve meg på December Daily. Album og lommer er kjøpt, albumen er 6x8, så då innbiller eg meg at det skal vere overkommelig å bli ferdig med den. Og eg må prøve og ikkje overtenke når eg set og holder på med ei albumside, det gjør at eg bruker veldig lang tid på ei side.

Og kanskje eg skal prøve å bruke meir av dei små og store kita eg har liggande.

Eg har fremdeles masse å lære innen project life, men no har dere hvertfall fått sett litt av mi utvikling.

Takk for titten og ta vare på kverandre

DT-Annelen

søndag 22. november 2020

Min utveckling inom Project Life - DT Emma

 

Hej!
 

Under 8 dagar nu i november visar vi DT i Project Life i Norge upp hur vi utvecklats under åren.

När man är nybörjare, och även senare också förresten, är det vanligt att man jämför sig själv med andra, mer erfarna scrappare. Det är lätt att känna att det man skapar inte duger, att man aldrig kommer att bli lika duktig som de andra. Att känna så är mänskligt, men man måste komma ihåg att även de mest duktiga och erfarna en gång var nybörjare, och att även deras scrappande ständigt är i utveckling.

Nu är det nästan precis sju år sedan jag, DT-Emma, bestämde mig för att pröva det då relativt nya konceptet med Project Life. På den tiden var PL ännu ganska okänt i Sverige, och jag hade köpt vad jag trodde var ett vanligt kit med papper, men som visade sig innehålla papper som man skulle skära ut kort ifrån, ett stickersark och en handfull plastfickor i olika design. Jag var väl inte sådär jätteimponerad av det nya sättet att dokumentera på, utan det tog nästan ett år innan jag bestämde mig för att ge konceptet en chans till, och den gången fastnade jag!

Jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att gå tillbaka och se hur min stil och metod har förändrats och utvecklats med åren, så jag drog fram mina album och började analysera mina sidor. Som tidsangivelse i denna bloggtext använder jag den månad och år som jag dokumenterat i albumet, eftersom jag inte kommer ihåg exakt när jag gjorde själva sidorna. Till exempel så dokumenterar den första sidan maj 2013, men jag gjorde den några månader senare egentligen.

Redan från början insåg jag att jag aldrig skulle hinna med att dokumentera veckovis, och att det skulle ta väldigt med plats om jag skulle inkludera allt som hände alla familjemedlemmar i albumet (på den tiden hade jag fyra barn, som nu har utökats till sex stycken). Därför valde jag att göra så kallat BOM, som utläses Book Of Me eller Boken Om Mig, alltså ett album från mitt perspektiv. Visst händer det att barnen och maken är med på ett hörn ibland, men det är främst min vardag jag dokumenterar där, en månad i taget.

Det mest synliga hos mina första sidor är två saker, dels att jag gjort de flesta kort själv av mönstrat papper och cardstock, och dels att jag inte hade någon tydlig gräns mellan de olika månaderna, utan jag kunde börja på en ny månad mitt på en sida. Dessutom är varje ficka olika, eftersom det i kitet bara följde med en plastficka av respektive design.



Ovan är ett av de uppslag jag gjorde när jag testade PL för första gången. Som synes är det många hemgjorda kort, och om man tittar på det översta kortet i mitten på högra sidan ser man att där börjar juli månad, markerad med en stickers (dessa stickers följde med det där absolut första PL-kitet jag råkade köpa). Jag gjorde alltså inte titelkort med månaden i fråga, däremot gjorde jag titelkort om jag skulle använda en hel sida (eller mer) till samma händelse. Nedan är en bild på tre olika titelkort (eller, det i mitten kanske ska klassas som fillerkort) från mitt första album, alltså från 2013 och 2014. Det översta är det första kortet i albumet (också från mitt första kit), och eftersom det hade en text som inte passade så täckte jag över den med washitejp.



En annan sak som jag gjorde i början, var att spara på de dubbelsidiga PL-korten genom att använda bägge dessa sidor i albumet. Eftersom jag då bara hade ett exemplar av varje kort, så det var mer nödvändigt att utnyttja det man hade till fullo. Jag var alltså tvungen att planera båda sidorna av plastfickan samtidigt, något som såklart var väldigt tidskrävande. Det snabbade upp min skapandeprocess betydligt när jag slutade med det! Nedan två sidor av samma kort.




Ett år från start, alltså maj 2014, så börjar jag ha minst en sida per månad. Runt den tiden blir det också mer köpta kort än hemgjorda, men jag blandar serie/kit och tillverkare. Ännu har jag inte riktigt som vana att ha med titelkort som start på varje månad. Nedan är från augusti det året, då jag både har ett titelkort och låter månaden ta en hel sida.



Undantaget från det där med att inte använda samma kit, är December Daily, som jag provar på för första gången 2014. Där använder jag samma serie/kit för hela månaden. Det är även i mitt December Daily här och kommande år som min vana att ”klippa och klistra” med mina kort har sin vagga. Det började jag med för att de kit jag använde för December Daily hade väldigt få journalingkort, så jag behövde tillverka egna, matchande sådana. Det dröjde dock några år innan jag gjorde detta utanför December Daily. Nedan mitt allra första uppslag i DD.


Mitt första album sträcker sig från maj 2013 till december 2014. När jag börjar på nästa album, som skulle bli 2015-2016, så börjar jag också med titelkort. Första sidan är, såklart, januari 2015, och för att markera det nya året så har jag även med ett kort med årtal. Jag har aldrig haft en titelsida i mitt BOM-album såsom många andra har, jag ”nöjer mig” med att tydligt skriva ut årtalet på januaris sida.


I detta album börjar jag också dra ned på antalet serier/kit per sida, och från och med maj 2015 så använder jag ett kit per uppslag och per månad. Alltså, om jag har ett uppslag med januari på ena sidan och februari på andra, så är det samma serie/kit för bägge månaderna. Och, om en månad har fler än ett uppslag så använder jag samma serie/kit under en och samma månad, för att det ska bli lättare att följa när det byts månad. Nedan är ett exempel på två månader på samma uppslag, Jan-feb 2016 (det är också ett exempel på några av de första "klipp-och-klistra"-korten, se texten under bilden):


Nästa ”milstolpe” i min utveckling kommer i början av 2016, vilket är den första gången utanför December Daily som jag gör ”klipp och klistra” med korten i någon större utsträckning, även om det dröjde drygt ett år innan det blev regel snarare än undantag att i alla fall några kort per uppslag är gjorda med den tekniken. Med "klipp-och-klistra" menar jag att jag skär, klipper eller stansar ut delar av ett eller flera kort och sätter dem på ett annat kort för att skapa egna, unika sådana. Ofta använder jag 3x4''-kort till detta eftersom de har så många dubbletter, men det händer att jag använder 4x6'' också. Det började som sagt med att det fanns för få journalingkort till mitt December Daily. Nedan är tre titelkort, November 2016, Mars 2019 och Mars 2020, som är skapade med den tekniken, samt två journalingkort (bägge från juni 2017) som består av element från 3x4''-kort på rutade 4x6'' basic-kort.



Något som förekommer mer frekvent i mina tidiga album är att jag har med layouter. Det händer fortfarande att en layout slinker med, men sedan jag började plugga på universitetet har jag inte orkat/hunnit med så mycket pyssel överhuvudtaget. Jag prioriterar mitt BOM-album, så layouter har fått stryka på foten lite på grund av det. Nedan ett exempel på uppslag med layout, November 2015.

Det är dock inte alltid som jag har två layouter som jag kan sätta in i samma ficka. Det har jag löst lite olika genom åren, antingen klistra fast foton och PL-kort på enfärgad cardstock, ha ett fint mönsterpapper som ett stort fillerkort, eller utnyttja den extra ytan för journaling, som jag gjort nedan i mitt December Daily 2017.


Vad jag använder för dekorationer går lite i vågor, men det är i grunden samma typer genom alla år. Redan från början använde jag washitejp, wood veneers, die cuts, stickers, bokstavsstickers och flairs. 2015 började jag skriva ut etiketter att ha på sidorna, och det året kom också enamel dots med i bilden, men sedan dess har det inte tillkommit något nytt på den fronten.Nedan några exempel på kort med olika typer av dekorationer. Överst är april 2018, där jag lyckats få med både washi, etikett, die cut, bokstavsstickers, enamel dots och wood veneer. Nedan är två fillerkort från 2019.



I början av 2019 laddar jag ned Project Life-appen, med tanke att ha den som ett komplement för de foton och historier som jag av någon anledning inte scrappar fysiskt, och för att ha möjlighet att skriva ut egna PL-kort.  För att testa gör jag några sidor i appen som jag skriver ut i A4-format och inkorporerar i mitt fysiska album, som ni kan se nedan, men det är inget jag gör till en vana.Om jag någon gång får plats med en A3-skrivare hemma så kanske det blir mer av denna typen av hybridscrappande?


Däremot använder jag appen en hel del till digitalt PL, och har gjort många sidor som jag framkallat i (30x30)cm och satt in i scrapbookingalbum, samt ett antal fotoböcker med hjälp av appen. Nedan är två böcker, även omslaget är gjort i appen.

 

 Fram tills 2020 hade jag bara prövat på formaten 12x12’’ och 6x8’’, det större till mina BOM-album och det mindre som Första Året-album till mina barn, nedan ett uppslag från min yngsta dotters album (2015-2016).

 

Det större formatet tycker jag ger bra med utrymme för alla kort och foton, men är lite stort och klumpigt när man ska hantera albumet, och det mindre alldeles för litet (i alla fall för att scrappa månadsvis), då jag inte tycker att jag får plats med någonting per sida. Jag bestämde mig för att prova 9x12’’ i det resealbum jag gjorde i början av året och tycker det känns precis lagom, men tyvärr är det så svårt att få tag på album och fickor i det formatet att jag nog får fortsätta med 12x12’’ till mitt BOM. (Strikt talat, är resealbumet 10x12'', eftersom det är gjort för att kunna använda Design G-fickor.)


I det resealbumet använde jag också PL-appen till all journaling, vilket var för att jag ville få till en mer avskalad stil, Clean and Simple.  Det känner jag kan kanske vara nästa steg i utvecklingen, att jag kommer att göra lite ”renare” sidor. Den som lever får se, som det heter.

Har ni orkat läsa ända hit, förtjänar ni medalj. Även om ni bara ögnat igenom texten så hoppas jag att ni fått lite att tänka på, och speciellt ni nybörjare som känner att det ni gör inte duger. Det ni skapar mer än duger, ska ni veta, och först och främst så dokumenterar ni ert liv, vilket jag nästan kan garantera kommer att vara värdefullt både för er själva om några år, och för de som finns kvar den dag då ni är borta. Kommer era nära och kära att bry sig om att handstilen inte är helt jämn, att man kan se limrester eller att korten inte riktigt matchar fotona? Eller, kommer det att vara historierna, fotografierna och, framför allt, personligheten bakom albumet som de ser och anser vara ovärderliga?

~Emma